Från skicklig till excellent – att stödja lärares utveckling av lärarskapet

Driva förändring
Henric Bagerius1 , Eric Borgström1, Kristin Ewins1
1 Högskolepedagogiskt centrum, Örebro universitet
Sammanfattning av bidrag
 Det här bidraget handlar om hur lärosäten kan stödja lärares utveckling mot excellens i sitt lärarskap. Vi intresserar oss särskilt för vad vi ser som en begreppslig förutsättning för hur ett sådant arbete kan och bör läggas upp, nämligen uppfattningar om pedagogisk skicklighet och pedagogisk excellens. Empiriskt tar vi utgångspunkt i vårt eget lärosäte, ett medelstort, relativt ungt bredduniversitet med fokus på professionsutbildningar. Här finns en gemensamt formulerad pedagogisk grundsyn, kriterier för excellent lärarskap och ett pedagogiskt meriteringssystem som har varit på plats sedan 2010 och som reviderades 2017. Däremot finns ingen uttalad definition av pedagogisk skicklighet. 

Just en definition av pedagogisk skicklighet har beskrivits som en viktig förutsättning för att kunna synliggöra och bedöma om lärare är meriterade eller excellenta (Ryegård, Apelgren & Olsson 2010). Samtidigt är det bara åtta av de sjutton svenska lärosäten med en särskild pedagogisk meriteringsväg som säger sig ha en uttalad definition eller beskrivning av pedagogisk skicklighet, medan övriga nio lärosäten menar att själva kriterierna för att bli utsedd till meriterad eller excellent lärare ”definierar lärosätets syn på pedagogisk skicklighet” (Winka & Ryegård 2021, s. 20). Men är det självklart att kriterierna för meriterat eller excellent lärarskap ska ses som en definition av pedagogisk skicklighet? Hur ser egentligen relationen mellan skicklighet och excellens ut? Hur förhåller sig den pedagogiska skicklighet som, enligt Högskoleförordningen (1993:100), varje anställd professor och lektor ska ha visat till den pedagogiska skicklighet som en utsedd meriterad eller excellent lärare besitter?

För att undersöka dessa frågor har vi ställt frågor om pedagogisk skicklighet, både generellt och i relation till det egna ämnet, i en enkät som skickats till två lärare inom varje huvudområde (grundutbildningsämne) vid vårt lärosäte. Urvalet har varit strategiskt där utgångspunkten varit att rikta oss till personer som har ett engagemang och ibland en pedagogisk ledarposition men framför allt kunskap om högskolelärares uppdrag och yrkespraktiker. Enkäten kräver en viss diskursiv medvetenhet hos informanterna; de behöver kunna artikulera sina uppfattningar på ett reflekterat sätt. Vi analyserar enkätsvaren mot de fyra kriterier som vårt lärosäte har för pedagogisk excellens:  

Bidraget kommer att presentera de viktigaste resultaten från analysen.

Referenser

Ryegård, Å., Apelgren, K., & Olsson, T. (red.) (2010). A Swedish Perspective on Pedagogical Competence. Division for Development of Teaching and Learning, Uppsala University.

Winka, K., & Ryegård, Å. (2021). Pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges universitet och högskolor. Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd, Umeå universitet.